There's no use in trying, no need to pretend.

Det känns som att alla bitar inte faller på plats just nu. Varför inte? Vad fattas?... Det värsta är att jag inte kan fixa det om inte ens jag vet vad som saknas. Allt går bra i skolan. Det gör det faktiskt men det är för mycket press. Ja, jag vet att jag inte ska tycka synd om mig själv eftersom jag inte är den enda som går igenom det här men jag förstår inte varför jag tar det så hårt. Förlorade en kompis rätt nyligen, det gör ont för du ska veta att du betydde och kommer alltid betyda mycket för mig. Du var en del av min vardag och nu är du borta. Det är bra att rycka bort plåstret snabbt och inte dra ut på smärtan men det här var för plötsligt.

Saker känns fel... C'est la vie.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0